Bergsvandring

Det finns en sak som skiljer japanska vandringsvägar från andra jag känner. De är branta. Det är snarare en regel än ett undantag att man måste använda händerna, och även vägar som är väl använda ser mer ut som en fåra av en bergsbäck än en turiststig. Men vandring verkar vara ett populärt nöje, och man ser alla möjliga, äldre par, unga par, barnfamiljer med barn som knappt kan gå, tonårsflicka med en gammal dam, ensamma äldre män och samkönade grupper. Speciellt grupper av gamla damer är en underbar syn. Alla bär hattar, rejäla vandringskängor, vita handskar, vandringsstavar, och en handduk runt halsen. Just handduken verkar vara en nästan oumbärlig attribut vid seriös vandring.